måndag, mars 20, 2006

Rapott fjorton


rosor Posted by Picasa

Nu har det snart gått 3 månader på det här nya året. Du har naturligtvis rätt! Det är ju inte nytt längre, nyår var det ju för tre månader sedan. Men tiden går fort och det har trots allt hunnit hända en hel del saker.
I vårt gamla land har det blossat upp en tävling om bonus och pensioner. Bonus kommer från latinet och betyder god, och alla får en gottgörelse för vad man gjort i livet. Tävlingen kallas för min pension. En del tycker att dom gjort mycket mer än andra, och dom ser då till att dom har kamrater i sitt lag som kan besluta om sina och andras ersättningar på ålderns höst. Sin egen kompensation har dom naturligtvis miljontals skäl att tycka bra om. Den som blir rikast och gjort så lite som möjligt för att bli det, vinner! Det är svårt att avgöra vem som leder, men den som kommer sist får ta det som blir över! Fast nu säger någon att det inte längre är säkert att det blir något över till den som kommer sist!
På potatisstigen har vi ännu ingen pension och det mesta är sig likt. Mycket snö och allt är fortfarande inpackat, men solen gör sitt bästa för att alla invånare skall kunna återvända. I dag är det vårdagjämning och snart börjar sommartiden, så håll ut! Ett nytt odlingsår står och ringer på dörren
För vår klass på Hälsoskolan har tiden ringt ut! Vi åt en avslutningslunch tillsammans och alla fick godkänt betyg. Ett år har gått, och jag vet att vi i HS15 kommer att lämna kvar en del avtryck efter oss. Genomförandefasen går nu över i nylivsfasen och för oss börjar resten av vårt liv!
Jag har nått upp till mina mål och Hälsoskolan är, som jag har sagt i en tidigare rapott, något av det bästa jag gjort. Tack alla 16 handledare, ingen nämnd och ingen glömd, nu stoppar jag ner verktygen och livlinorna i verktygslådan och tar dom med mig i mitt nya liv. Jag skall ut och praktisera och lära mig att leva livet levande.
Till mina närmaste och mina läsare i Sverige, Kina och USA vill jag passa på att tacka för allt stöd, alla bilder, e-post, kommentarer. Jag skall självklart fortsätta att skriva, men ni får läsa rapotterna på min blog istället.
..och kom ihåg, lev i stunden!

1 Comments:

At 9:14 fm, Anonymous Anonym said...

hej hej!
Du har skrivit jättefint om oss tycker jag. Jag känner likadant! Tänk om nylivsfasen ändå kunde kännas lika inspirerande... Kram Maria

 

Skicka en kommentar

<< Home