Furillen, ett smultronställe på Gotland

På Furillen härskar närheten till livslusten och naturen, blåeldsblått och kalkvitt.
Den strama stilrena inredningen i Hotell Fabriken, som att bo i ett inredningsmagasin med olika nyanser av lammskinsfärger. Det gotländska ljuset som viskar i våra ögon, vi hör det vi ser!
Det blir aldrig tyst, den envetna livskraften från vågorna slår in över klipporna och stenarna. Vinden smyger fram över den soldränkta klapperstensstranden innan den slår mot eremitkojans osynliga vägg.
Det är en sorts magi när vi ställer våra cyklar utanför Kartus gamla murade fiskestuga vid ett fiskeläge som inte längre finns. En kallkälla vid en skyddad vik och lite ruiner är vad som finns kvar. Vi är förtrollande av denna del av Gotland, det som vinden och stenarna berättar för oss! Lammen, korna och hästarna som blockerar vår cykelväg och vill prata med oss. Silvertärnorna och ladusvalorna som dyker mot oss för att tala om att dom finns.
Furillen är som ett annat land som griper tag i själen och låter oss andas lugn, ro och långsamhet.
Ett ödsligt kalkbrott, ett undangömt paradis, ett smultronställe i Sverige.

Lyssna på det du ser...

När dimmorna hade lättat var juni försvunnen. Almanackan visar nu juli. I juni var det värmerekord för 2008 och vi hade varmast i Europa. I USA pågår en dragkamp om vem som skall bli ny president och TV-bilderna från Kinas jordbävningar sitter fastklistrade i minnet. Bensinpriset bara stiger och stiger och livsmedelpriserna går upp så att människorna i många länder inte har råd att äta sig mätta.
Varför känns det som om jag just nu lever i en positiv bubbla? När jag läser i tidningarna att hela världen åker i en negativ slalombacke!
Någon klok person sa en gång att: ”det är inte på vad du tittar, utan det är det du ser som spelar roll”! …då kan det lilla bli mycket större och viktigare!

Råttans år symboliserar nystart, och nu efter att ha lämnat maj och juni för återvinning, känner jag hur vågen börjar komma i balans.
Jag hör någon säga att jag nu har passerat en milstolpe, och jag ser er omtanke när jag nu tar dom första stegen mot resten av semestern …och lyssnar på det jag ser!